En lång historia kort:
Har lidit av generaliserat ångestsyndrom och panikångest i hela 17 år. Detta har såklart påverkat mitt liv väldigt mycket och gjort att jag inte har haft den barndomen,tonåren och ungdomen som de flesta andra har.
Mitt liv kretsade i så många år kring säkerthets-zoner. Platser som kändes såpass trygga så jag kunde vistas där, men platserna var inte många.
I oktober 2012 tog jag ett stort steg genom att flytta ifrån hemorten till en närliggande stad, och i augusti samma år började jag läsa på universitetet på distans.
Det trodde jag absolut inte var möjligt för bara ett par år sedan. Eller ens ett år sedan.
Det fanns inte i mitt huvud.
Att jag skulle bli äldre än 20 fanns inte heller i min värld, men nu är jag 24 år.
Jag ska genom denna blogg skriva om min ångest, och min väg ut ur den.
Det kommer vara ifrån hjärtat och ni kan tycka att jag klagar.
Men när man levt med psykisk ohälsa i så många år minns man inte längre hur det känns att vara "normal".
Tidigare var jag:
Nu är jag på gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar